Kur nr.3

Då har karln på börjat sin tredje antibiotika kur i år, Z slutförde sin andra ikväll och jag ligger på samma plats som han. På Z verkar det bita men på oss 70-talister biter hundarna mer effektivare.
Jag ringde upp vårdcentralen idag för att få reda på mina senaste provsvar som gjordes för en dryg vecka sedan. Jodå, de hade funnit en liten envis bakterie som visade sig vara resistent mot flera pencilliner. Jamen så bra tänkte jag... då kanske jag äntligen ska få bli lite frisker. "Vilket pencillin funkar mot den lilla bakterien? undrade jag med hoppet uppe och samtidigt gav en förklaring att jag fortfarande mår sämre än någonsin. Sköterskan förklarade att jag redan hade fått två olika antibiotikum redan varav ett av dem skulle bita på just den sorten så bakterien borde nu vara borta. "Hmmm... fast testet tog EFTER sista kuren och jag är fortfarande sjuk" upplyste jag vilket innebär att det förmodligen är det som orsakar allt. "Nje... tror du? svarade hon. "Även om testet tog efter avslutad kur så är bakterien nog borta och så länge man inte har några symptom så är det ändå ingen fara" svarade hon lika glatt.
Jag svarade med en oförberedd hostattack som följdes av några nysningar. "Då förstår jag men vad är det för symptom som den visar då?"
"Det vanligaste är hosta, öroninflammation, bihåleinflammation och trötthet och ibland feber" svarade hon nu lite trött på min frågvishet. "Fast det är precis det som är mina problem" svarade jag nu aningens syrligare.

Så jag har en diagnos nu äntligen... fast vad hjälper det?
Karln tröttnade på den landstingsdrivna primärvården och ordnade en tid till en privatläkare i stan. Där gjordes det grundliga undersökningar, prover togs och "rätt" antibiotika sattes in. Jag ska nog banne mig boka mig en tid där oxå.
Fast ibland undrar jag om det verkligen är samhällsekonomiskt med stressade vårdcentraler som väntar sig en blomma om de mot förmodan skulle ge en tid till en läkare. Om de bara följde landstingens riktlinjer skulle det fungera bättre men jag börjar undra om de får bonus för varje gång de nekar ett blodprov eller knappar in ett recept i datorn. Hade proverna tagits på karln och mig för 4 veckor sedan skulle vi har varit ute på den sedvanliga löprundan nu... nje...kanske inte men en liten promenad ialla fall.

Det var ett väldans gnäll här även idag ni!!!! Ne nu får det räcka med det.

Z min lilla fluffraket har idag sett en katt som ivrigt rullade runt i snön utanför dagis, berättade hans resurs. Och det har han tjatat om heeela kvällen. Han snurrade med sina små händer och tecknade svart katt. Ja, så lite det kan krävas för att skapa ett samtalsämne för en treåring. Men om det var dagis eller katten vet jag inte men ett underbart härligt humör hade han med sig hem som varade tills han somnade. När han visar den sidan så smälter jag och verkligen hinner reflektera över hur underbar han är. Min fina Z.

God natt go´vänner!!