Ledarskap och drömmar



Attackalfabetet är mycket populärt!

 Ja då har Z varit hemma i två dagar. Febern Z hade i måndags försvann lika snabbt som den kom så i morgon blir det dagis igen. Z är väl inte så där överförtjust att vara hemma istället för roliga dagis men de här dagarna har han ändå haft ganska kul. Attackalfabetet är ett dagligt inslag och han börjar nästan bli lite besatt av det. Jag hinner knappt vakna så ska det busas med bokstäver... så idag införde jag även attack-räkning..nr 7 attackerar oftast kom Z snart på.
Imorgon får jag sannolikt reda på om det blir en trip till USA på SMS-konferensen som går av stapeln i slutet på juni. Jag håller tummarna så hårt jag bara kan för den resan kommer att vara mycket lärorik och vi är i det läget att vi behöver både svar och vägledning ang Z:s diagnos och beteende. Här i kära gamla SVEA finns inte intresset att titta på forskningen kring just hans diagnos utan samma program ska följas för alla känns det som. Om ändå någon vårdgivare kunde läsa på lite...eller ögna genom den senaste beteendeforskningen kring hans diagnos... en utopi förmodar jag. Fast visst vore det en häftig känsla att för första gången sen vi fick Zs diagnos kunna träffa någon vårdgivare i Sverige som visste mer än mig?! hmmm

I detta nu nattas min lille gullunge och jag ska fortsätta att söka efter lite ledarskapsteorier för min sista inlämningsuppgift. På måndag börjar hemtentan och...ja...det känns inte så självklart denna gång helt enkelt. Men skam den som ger sig.

Ha en fin kväll go´vänner!!!